Vi försökte fixa akustiken med en mini DSP

Kan akustisk behandling ersättas av ett elektroniskt apparat?

Vi bestämde oss för att testa en mini DSP – ett avancerat digitalt verktyg för ljudbehandling. Produkten från den kinesiska tillverkaren är inte billig, så våra förväntningar var höga redan från början.

Förutom att testa själva enheten ville vi också ta reda på om tekniken i sig räcker för att förbättra rummets akustik. En intressant fråga, eller hur?

Den goda nyheten är att vi hittade svaret – och det var både lärorikt och överraskande.

Precis som många andra försökte jag först att spara in på akustiken. Det kändes inte lika påtagligt som att investera i en riktigt bra högtalare.

Därför verkade det enklare att bara köpa ett program som kunde justera ljudbilden digitalt. Men med tiden insåg jag att det inte riktigt räckte till.

Varför pratar jag om ljudjustering?

För att vilket EQ-program som helst egentligen bara kan påverka ljudtryckets frekvenser och tidsfördröjning. Det väcker frågan: Vad kan sådan teknik egentligen åstadkomma i ett rum med kala väggar?

Och om rummet istället är utrustat med väggabsorbenter, ljuddämpande mattor och diffusorer – vilka resultat kan vi då förvänta oss?

Om ett rum lider av mycket efterklang och eko, hur skulle en digital enhet kunna förändra det? Svaret är enkelt: det kan den inte.

Här har vi alltså mini-DSP:n som lovar en maximal ljudupplevelse – men den räcker inte till utan korrekt akustisk behandling.

mini-dsp-live-300x206

Tekniska specifikationer och gränssnitt

Processorn är en 32-bitars floating point Analog Devices SHARC DSP med 450 MHz. För ljudkonvertering används audiofila 32-bitars konverterare: AK5574 och AK4490EQ. Enheten stöder Dirac Live-rumskorrektion och är utrustad med en fyrkärnig ARM-processor för ljudstreaming.

Systemet är förinstallerat med Volumio – ett Linux-baserat operativsystem för högupplöst musikuppspelning.

Design och utseende

Designmässigt finns det inte mycket att anmärka – eller lyfta fram. Det verkar inte som att designteamet har lagt många sömnlösa nätter på det yttre. Men design är inte allt, och mini DSP är ett tydligt bevis på det.

Vid första anblick möts man av en svart, platt rektangel. Inte särskilt djup – men ganska bred. Och även efter ett andra eller tredje intryck är känslan densamma: diskret, funktionell, inget mer.

På vänster sida finns en universell vridknapp som används för att växla mellan ingångar och navigera i menyerna. Bredvid den sitter en tydlig OLED-skärm med behaglig belysning och utmärkt läsbarhet – även vid maximal ljusstyrka.

minidsp-shd-dirac-live-audiophile-preamplificador-ana-300x192

En titt på baksidan avslöjar fler möjligheter

Baksidan erbjuder fler möjligheter

Det lönar sig verkligen att ta en närmare titt på baksidan, där mini DSP framstår som betydligt mer intressant. Från vänster till höger hittar vi: en standard IEC-strömanslutning, en på/av-knapp, USB-host, LAN-port, USB-B-ingång samt tre digitala ingångar – optisk, koaxial och AES/EBU – följt av två koaxiala utgångar i den digitala sektionen.

Ett stort plus är att det även finns analoga ingångar: en RCA och en XLR. När det gäller utgångar har tillverkaren inte snålat – här finns både två XLR- och två RCA-utgångar tillgängliga.

En liten men typiskt kinesisk detalj är att kontakterna inte är märkta med vänster eller höger kanal. I stället används numrering från ett till fyra som vägledning.

Är den bara bra?

På sätt och vis – ja. Användningen är otroligt enkel, det vore ingen överdrift att kalla den barnsligt lätt. Samtidigt har tillverkaren inte snålat med funktionerna, vilket gör enheten både intressant och något mer komplex. Kombinationen av användarvänlighet och avancerade möjligheter gör att den kan integreras i nästan oändliga konfigurationer.

Installation och uppsättning

Installationen handlar inte bara om att koppla in kablar. Först måste du välja rätt modell på tillverkarens webbplats – och utbudet är stort, så tålamod krävs. När rätt modell har hittats laddar du ner nödvändiga drivrutiner samt Dirac-mjukvaran. Utan dessa kommer enheten inte att ge ifrån sig något ljud, oavsett vad du gör.

Dessutom måste det integrerade Volumio-systemet anslutas. Även om DHCP stöds automatiskt, kan IP-adressen bli fel om flera enheter är uppkopplade mot samma router. Därför rekommenderas manuell inställning av IP-adressen.

Dirac-mjukvaran kräver särskild uppmärksamhet

Dirac installeras via en separat nedladdningssida och aktiveras med den medföljande kupongkoden. Vi rekommenderar starkt att läsa manualerna och titta på de tillgängliga instruktionsfilmerna – särskilt för dig som använder systemet för första gången. Det är till stor hjälp, eftersom ingen föds med kunskap om Dirac.

Hur låter det utan Dirac?

Den lilla lådan har stor potential – men vissa kompromisser finns. Vi testade ljudkvaliteten med endast grundfunktionerna aktiverade. Resultatet blev ett balanserat och kontrollerat ljud utan överdrifter. Basen är djup, mellanregistret öppet och diskanten mjukt återhållen. Ljudbilden är dämpad och lugn – rå kraft är inte mini-DSP:ns främsta egenskap. Dynamiken kändes något platt, vilket kan upplevas som sterilt eller lite tråkigt.

Men sammantaget levererar den en behaglig lyssningsupplevelse – även om det inte är perfekt.

Vi testade enheten i ett rum utrustat med väggabsorbenter.

akustikpaneler

Basfällor med lädermembran och akustiska diffusorpaneler placerades främst i hörnen och på primära reflektionspunkter. Vi lade en 2x3m Silent matta på golvet.

Så vi lyssnade på systemet med EQ-programmet avstängt!

Bara dessa få paneler räckte för att överträffa ljudet från mini dsp:n. Jag försökte att bara använda akustiska produkter i samma kostnad som priset på en mini dsp, just för att avgöra dilemmat åt vilket håll man ska gå. Vid första lyssningen vann akustikpanelerna.

Vad hörde jag egentligen?

Den sterilitet som mini DSP tidigare hade skapat var borta. Dynamiken förbättrades avsevärt. Rymdkänslan förändrades dramatiskt – till det bättre. Med mini DSP:n placerades ljudet framför lyssnaren, men utan tydlig definition.

När vi däremot använde akustikpaneler fyllde ljudet hela rummet och skapade en äkta 3D-effekt. Det blev tydligt var varje instrument kom ifrån. Denna effekt uppstår främst genom att täcka de första reflektionspunkterna. Basen blev djupare, kraftfullare och snabbare. Rummets bakgrundsbrus försvann nästan helt.

Är rummets akustik därmed löst?

Nej, inte helt. Det är lätt att tro att en liten enhet som denna kan kompensera för alla akustiska brister – men det är tyvärr inte fallet. Väggabsorbenter är oumbärliga.

Faktum är att även de mest exklusiva, högpresterande och tekniskt avancerade ljudsystemen aldrig kan leverera sin fulla potential utan stöd av korrekt akustisk behandling.

Problemet som introducerades i inledningen har alltså fått ett tydligt svar. Det är bra att ha bra teknik i bakgrunde. Det är ännu bättre om vi väljer ett system som helt uppfyller kraven på kvalitet. Men bara det räcker inte för att skapa det perfekta ljudet. Och som vi antydde, inte bara i vårt fall med en mini DSP. Det är ändå absolut rätt beslut att alltid gå för maximal kvalitet när du väljer en enhet, men man kan inte förvänta sig mirakel från endast teknisk utrustning. Men med lite hjälp av absorberande väggpaneler kan en magisk värld skapas.

Relaterade artiklar